Ja nu har det gått ännu en dag på detta sjukhuset. Tiden går
fort och idag har jag gjort mycket. Jag har gått runt hela huvudbyggnaden
invändigt och trappor X2 samt ner till arbetsterapin X2 det börjar bli något av
mig med. Har gått över 2408 steg så det är bra. Sen har jag börjat trycka en
tygpåse till mig själv jätte fint tror jag att det blir när det är klart.. Sen
har jag vävt färdigt den duken jag höll på med så det går undan för mig på många sätt nu. Hoppas att det blir en lyckad helg gubben fyller 25 så vi är bjudna på middag hoppas att jag orka med det eller rättar sakt vi får se hur länge jag orka med.
Jag ska nästa vecka hem någon gång i veckan för att ha ett möte med de som kan hjälpa mig på hemma ort för att få komma igång och veta hur detta skall fungera hemma när det är dags på den fronten.

Jag har fått jätte mycket beröm över mina armband att de är fina och har blivit av med ett gäng av de det är så kul att folk tycker det man gör är fin för jag älskar att göra de fet är stimulerande.
Jag skall till badet i morgon med en gammal Rehab kompis skall bli helt
underbart att få träffa någon utifrån en liten stund sen är det så skönt att
vara i bassängen i värmen och mysa.
De har bytt mitt smärtplåster idag så det skall fortsätta ge mig effekten jag
behöver känns som det har ger mig lite effekt. Jag tar mindre smärtlindring nu
än vad jag gjorde tidigare och träna och är mera aktiv nu än innan. Ända nackdel
är att det skall bytas var tredje dag. Så det blir att komma ihåg det hela tiden
men det skall nog fungera.
Ibland känns det som att det snart är dags för mig att bli utskriven är vad de
vill men jag vet inte om jag klara mig ännu för det. Jag kommer nog få hemhjälp
hemma som kommer och kolla till mig..
Arbetsterapin skulle tydligen ringa min sambo och kolla lite med han med vad
han tror om läget. Och även berätta för han om mina framsteg hur allt har gått
med min träning hur glad och lycklig jag har blivit och att det verkligen går
framåt med min träning. Och att mitt tänkande har blivit mera positivt och mer
villig nu till att jag ska klara det och det tror jag att han behöver höra från
någon annan än mig..

Detta är det jag har vävt.

Detta är det jag gjort i keramik.

Bild som min förra rumskompis ritade på min dotter.

Mönstret till min dotters tyg påse som är klar.

Denna nallen har jag själv broderat. Håller på med en till
sådan som sitter i en förfölj.

Mitt smärtplåster

Tack för att ni läser detta och är intreserade av mig och mitt liv:)

Ja vad skall man börja detta är bra vecka med träningen och
så men sämre med alla beskeden man hela tiden får..

Jag HATAR läkaren på smärta
så är det bara och nu var jag nog snäll. På grund av att de inte vill hjälpa
mig i Karlskrona skulle de skicka mig till lund och nu är det så att lund tar inte
emot mig pga att denna läkaren troligt vis för det är hon som varit i kontakt
med de och hon gillar inte mig från början det har jag redan märkt..

Segt bara när hon ställer till det för att jag skall få hjälpen jag behöver. Idag
har jag börjat arbetsträna i köket så i morgon bakas det muffins för min del
skall bli kul faktiskt.

Jag lyckas förvånansvärt bra med min träning jag kämpar på som bara den viljan
finns i mig i alla fall. Och den har jag fått tillbaka med att hjälpa av arbetsterapeuterna
och framför allt sjukgymnasten. Det känns så bra att de peppar mig och finns
här när ja g behöver mitt stöd. Jag är glad att jag lyckats gå runt hela
huvudbyggnaden idag men sen är tankarna sådana att idag klarade jag bra imorgon
kanske inte lika bra men jag skall kämpa för det är vikigt för att inte tappa
mitt hopp och min tro. Idag har jag faktiskt gått 2262 steg 1402meter så det har
gått bra idag och det känns skönt.

Jag har legat här inne nu i exakt 70 dagar och tiden bara rinner iväg och det
är sjukt känns inte alls som så länge men när man kolla så är det de och det är
väl bara att acceptera läget. Men jag kan inget mera än att kämpa för att få
komma hem till min familj. Saknar de så.

Nu börjar det bli bättre tror jag man kan säga än så länge i alla fall. Jag har börjat mår lite bättre känner mig piggare och orka gå lite mera. Jag har varit ute en runda i korridoren själv för att jag kände för det och det kändes toppen bra. Sen har jag varit på en kort permition hem till svärmor och fikade lite och mös med min lilla tjej. Fastän hon skulle sova sin middag. Och det var skönt att bara vara i annan miljö. Som planerna ser ut nu så åker jag kanske hem om ett par timmar till på permition hemma över natten och tillbaka i morgon förmiddag skall bli skönt att vara i sitt egna hem hur rörigt gubben än sa att det var. Bara att få en lördagskväll med familjen är inte fel det är ganska mysigt tycker jag. Så jag åkte tillbaka till sjukhuset för att vila upp mig lite under tiden gubben jobbar en liten sväng så han kan komma sen och hämta mig. Ska bli skönt att komma hem och vila upp sig igen. Längtar redan hoppas det skall gå bra. Ha en trevlig helg det skall jag ha i alla fall..

Jag är kvar på sjukhuset och nu kanske det är så att det
börjar vända igen jag har känt mig lite bättre och haft mera ork samtidigt som
jag är helt slut och vila jätte mycket.

Jag har varit två gånger på arbetsterapin i dag och det är jätte kul för jag
träna utan att tänka på att det är det jag gör. Jag väver och håller på att
trycka en påse till min lilla dotter det skall bli kul att se det klart. Jag längtar
så tills man kan leva ett normalt liv med sin familj igen.

Imorgon är det så att det blir mycket att göra skall bada med en kompis på
morgon skall bli skönt att gå ner i värmen och samtidigt ha någon att bada med.

Sen blir det två gånger på arbetsterapin så för hoppnings vis blir är man klar med
duken jag väver i morgon det är kul att det går så undan tycker jag. Och att
tycker det är kul när man ser hur fint det blir. Sen att man själv har gjort
det är ännu roligare tycker jag. Sen börjar det i keramiken torka till med så
de snart kan brännas skall bli så kul att se färdigt resultat av sina saker jag
är stolt över mig själv hur dukigt jag har varit.

Det är kul att få prova på saker man inte i vanliga fall gör och att man blir
nöjd är bara ett plus i taket. Håller fortfarande på med armbanden samt brodera
uppe på rummet det är för att man skall ha något att göra det är ju inte fel. Att
vara igång med olika saker det får tiden att gå lite.

Jag dela rum med en yngre kille på 26 år som är trevlig vi pratar lite lätt om
saker och ting och det är skönt att man ha någon lite mer närmre sin egen ålder
i rummet känns bättre än alla dessa äldre. Men han kanske åker hem till helgen
om jag har otur. Han är en jätte duktig konstnär han riktar jätte fint jag är
så imponerad på hur duktig han är. Hade med vilat kunna rita så fint men det är
väl så att allt kan man inte vara bra på men det är väl så.

Imorgon är det redan fredag igen tiden bara springer iväg och det är sjukt kan
inte rikigt fatta vad som har hänt under all denna tid men det är skönt när
sjukgymnasten och de märker skillnad på att det händer något. Jag är så tacksam
att sjukgymnasten peppar mig så och kommer och gå med mig det behövs och jag
hoppas att det inte ändras på den fronten men det värkar inte så i alla fall.
Hon håller i att hon vill fortsatta gå med mig även om jag klara det för att
jag behöver det.

Hoppas att det är bra med ni som läser min blogg….

Idag är det exakt 10 år på dagen sen min gudfar gick bort...
Saknar honom så. Varit i sjukhuskyrkan och tänt ett ljus för dig och mina
tankar.
 
Igår var det en kvinna som gick bort här på avdelningen lider med hennes anhöriga
jag kan lätt säga att det märktes på stämningen att det var nått det var jätte otäckt.
Jag har insätt en sak i alla fall tar inte någon för givet livet är för kort..
Lev i nuet. Hemskt att säga när man fortfarande är kvar på sjukhuset och vill
tillbringa varje minut och sekund jag kan med min underbara dotter och sambo.
Längtar så tills man får en ljusning. Men viljan är starkare nu än vad den
någonsin har varit men vad spelar det för roll när värken fortfarande är kvar
och dra ner mig.. Jag orka ju inte allt så som innan och jag biter ihop och
kämpar det är det ända jag kan göra i mitt läge. Men med en underbar
sjukgymnast och Arbetsterapeuter som peppa och stötta mig så kommer jag långt vill jag lova. Även att bakslaget är inne är det ändå ett framsteg känner jag.

Här sitter man ytligare en lördag på sjukhuset det börjar
bli lite tradigt nu.. Jag vill inget annat än komma igång och leva ett normalt
liv kunna träffa familjen under andra förhållande än att de kommer till
sjukhuset.

Tanten jag har delat rum med en månad har åkt hem nu så för tillfället har man
rummet för sig själv så skönt. Men det vänder nog snart med det trycket de har
nu på operationer med mera.

Hela denna veckan har varit en rikligt dålig vecka haft jätte mycket värk och
varit tufft med träningen.

Jag har börjat väva på arbetsterapin och det är jätte tuff träning kan jag lätt
säga. Sen har jag provat att vara i bassängen och tränat det var jobbigt för
jag klarade inte det jag tidigare gjort men så skall jag inte se de bara jag ge
det tid kommer det med. Kroppen är rikligt otränad men sjukgymnasten är en
klippa så det är värt allt kan jag lova.. De är helt underbara.

Tack svärmor för hjälpen med att sy in dotterns byxor och för mina underbart fina skor:) Vill hem nu så man kan använda de:)

Nu väntar jag att min familj är på väg till mig saknar er så!