Om man bara kan hitta en lösning snart som fungera för mig
hemma. Nu provar jag en ny medicin som inte hjälper på det sättet jag vill utan
fortfarande få jag ta till med sprutor för att värken ska lätta och det är tufft.
Sen finns det en sköterska på avd som gör mig galen. Hon behandlar mig som 3 år
och säger jag att jag har ont så säger inte hon till utan jag får ringa igen
och då är smärtan värre.

Hon trodde inte jag kunde sköta min hygen själv utan hon ville hjälpa mig att
tvätta mitt hår som jag vore ett barn jippi kul.. Eller inte vill jag lova..

Idag har jag känt mig as lustig snurrig som bara den.. ett lätt tryck nu på
eftermiddagen kvällen över bröstet och sen jätte ont. Det är sjukt att det inte
går åt det andra hållet vill jag lova.

Jag har börjat undra vad den positiva och glada tjejen tagit vägen som jag en
gång var. Känner mig bara ledsen och nedstämd. Vill inte vara kvar här men det
finns inget jag kan göra just nu för att klara av ett liv utan medecinen och
sjukhuset.. Men det skall väll komma det med. Men tyvärr tar det tid och det är
tuff väg dit vill jag lova. Många nya läkare och sköterskan som ställer samma
frågor och klämmer och trycker så de retar upp allt men ändå hittar de inte
något. Och de vet ju inte längre vad de skall göra med mig. Utan nu är det väl
mera att hitta vem som måste ta ansvar för mig för jag ligger bara och ta plats
på kirurgen där jag inte tillhör..

det ända positiva är arbetsterapin där håller jag på med keramik det är alltid
kul att komma ifrån avdelningen en stund och jag har tydligen en dold talang..

  ♥ Att förlora sin Kraft är som att genomgå alla "Sju dvärgarnas stadie": ♥

Först blir man TRÖTTER, sen blir man BLYGER - orkar inte träffa människor sen blir man BUTTER - ledsen och dämpad sen blir man TOKER - står inte ut och tror man blivit tokig ... ... sen blir man PROSIT - immunförsvaret har sänkts sen blir man KLOKER - omvärderar livet .... och slutligen blir man GLADER - blir stark, vågar säga nej och känner glädje ♥

Längtan